Sorgens dag ...
Hello all!! ❤
Nu har det hänt åter igen... det som inte får hända...
En ung kvinna som kämpat hårt med smärtor, trasigkropp och oförstående omgivning samt inkompetent sjukvård orkade inte kämpa längre...
Hon tog sitt liv...
Tog sitt liv för att hon inte orkade kämpa längre...
Trots att jag inte kände henne (mer än att jag vet vem hon var) så rinner tårarna..
För hennes kamp och hjälplöshet..
För alla hon lämnade bakom sig...
För att jag faktiskt förstår...
Jag förstår hur det känns när smärtan tar över...
Tar över inte bara kroppen utan tillslut hela ditt väsen..
När varje andetag är en kamp.
När du har maxat all smärtlindring och tårarna ändå rinner för att det gör så ont och det inte finns någon lindring... bara en önskan att det tar slut någon gång..
För att jag faktiskt förstår...
Förstår hur det känns när 9 av 10 av de personer man möter i vården antingen tror att man är en hypokondriker eller drogmissbrukare..
När man måste förklara.. igen och igen och igen...
När man skickas mellan olika avdelningar och sjukhus för att ingen kan eller vill "ta i en" för att det är för svårt och för starka mediciner...
För att jag faktiskt förstår..
Förstår hur det känns när ens omgivning ingenting förstår..
Inte förstår att det kostar ork att bara andas vissa dagar..
Att alla smärta och alla mediciner gör att man glömmer ..
Man glömmer ringa.. man glömmer höra av sig.. inte för att man inte bryr sig, utan för att man är så slut att man inte kan ha mer än en tanke i huvudet åt gången... det man ser framför sig är det enda som existerar just då...
Barnen får den kraft som finns och sen finns det inte alltid något kvar...
För att jag faktiskt förstår...
För att jag också tänkt de förbjudna tankarna många gånger..
Att slippa vara en belastning för samhället längre...
Att slippa ha ont och kämpa mer...
Men jag har haft turen att födas i en familj där man ställer upp för varandra.
jag har haft turen att berikas med fina vänner som alltid finns där och alltid förstår.
Jag har haft turen att möta och ta del av ett fantastiskt utbildnings system som lär mig lyfta mig själv och andra, som lär mig se möjligheter istället för hinder och som lär mig att inte flytta in i offerkoftan.
Alla har inte samma tur...
Och för de behöver vi finnas.
Ni som känner någon som kämpar med hälsan, skicka ett hej... Vill ni ses, hör av er... det uppskattas.. släpp barnsliga tankar om vems tur det är att höra av sig...
Ni som jobbar inom vården..
Jag vet att ni har det tufft ni med... Men det är människor ni har att göra med... alla känner inte efter för mycket.. tro hellre på 5 för mycket än 1 för lite...
Ge era nära en extra kram idag ❤
Och till fina J..
Vila i frid.
Nu är smärtan över ❤
Love // TT
