Upp som en sol och ner som en pannkaka...å så upp igen...
Hello all!! :-)
Så fort det kan gå...
Senaste blogginlägget var jag "high on life" och nästa dag åkte jag ner i botten md en smäll!! (Berodde inte på skortkroppen denna gång)
Sen skrapade jag ihop mej, lappade och skarvade som så många gånger förr och ställde mej upp på stapplande ben...
Islutet på den veckan fyllde jag år, blev väckt med frukost och sång på sängen av prinsessan , fick visa leg på bolaget (jo, jag skryter om det igen! Det skulle du också gjort om du var 38, otränad och märkt av värken! ;-) ) blev utbjuden på middag av mr underbar och hade fina vänner här på tårta och vin (igen, när man fyller 38 så får man göra som man vill! ;-) )
Lyft av min ytliga ungdom (!?!) så misstog jag mej själv för att vara någon annan en liten stund...busade lite hårdhänt med mr underbar och vips så hade jag "slagit upp" nackskadan igen och jag var tillbaka i det skick jag var december...
Suck...
Så hela denna vecka har bestått av att vila, inte slå på sej själv, försöka låtabli att oroa sej för hur jag skulle orka med en vecka med prinsessan och vännens 40-års fest på lördag, oroa mej ändå fast jag försökte låta bli, försöka släppa kontrollbehovet och låta andra ansvara för de sista festfixardetaljerna för att sen försöka kontrollera lite iallafall...
Gråtit i soffan med smärta som aldrig ville släppa, blivit utbjuden på födelsedagsmiddag av fina svärföräldrar, gråtit någon bitter tår till, fått ett efterlängtat och positivt besked, tagit tag i jobbiga saker, duckat andra jobbiga saker, varit på spa och tillsist hämtat hem anledningen till att jag kliver upp ur sängen varje dag...finaste prinsessan! <3
Ikväll har vi haft tjejkväll med film, godis, mys, hårfix, kramar och allt annat som hör till.
Nu snusar hon i sin säng sen länge och mamman ska krypa ner i renbäddad säng, sova en lång natt och ladda för en galet rolig 40-års fest imorgon!!
Vem sa att det skulle vara tråkigt att leva??
Här åker vi ständigt bergochdalbana, men jag behöver då aldrig fundera på om jag lever...!
Livet känns! Varje dag, på gott och ont, men jag skulle aldrig vilja byta bort det fantastiska jag har mot något! Och då får man liksom ta det dåliga på köpet..?! :-)
Take care!!
Love // TT
Bubbligt och pirrigt!!
Hello all!! :-)
Har haft en fantastiskt mysig och rolig helg!! Hektiskt och fysiskt jobbig, men givande!! Inte varje söndag man ligger i soffan och har framtidspirr i kroppen!! ;-)
Har haft en massa familjetid med prinsessan och mr underbar, och i lördags var vi (och en kompis till prinsessan) på äventyrsbadet bland annat. Roligt, jobbigt och mysigt.
Sen kom finaste pappan och grattade mej en vecka i förväg då han inte kan komma när jag fyller år. Jag blir alltid glad av att han han omkring mej. Just nu är det inte så ofta som det brukar, men när det väl är så myser jag desto mer! :-)
Så var det hockey varvat med middag och familjespel.
Och idag var det ett härligt möte som stod på agendan.
Det har varit tunga dagar bitvis (och de kommer jag knappast bli av med helt men för varje lätt minut så är jag tacksam) och jag välkomnar de lättare stunderna med öppna armar!! :-)
Våren med ljus och värme börjar komma tillbaka och ingen gladare än jag!!
Min viktresa har gått åt fel håll en stund nu utan att jag förstår varför, men nu har jag tagit ett nytt beslut med striktare koll, för nu ska de sista kilona bort!! Jag s k a komma i a l l a mina kläder som jag "växte ur" i och med hormonbehandlingen!! Sen ska garderoberna rensas och förnyas!! :D
Jag har fått ett lite bättre övergrepp om hur jag ska förhålla mej till allt och jag har fått en hel skopa framtidstro tillbaka!!
Just nu känner jag mej "high on life"!!
En av de mest fantastiska sakerna med att vara jag!! Det behövs inte mycket för att få mej att stråla! :-)
Positivenergi föder positiv energi, så har det alltid varit!!
Utmaningen just nu är att hushålla med mina fysiska tillgångar så jag inte dundrar in i väggen, min vana trogen när jag mår bra! ;-)
En minut i taget, även när livet leker... :-)
Love // TT
Hjälp!! Dagarna bara springer ifrån mej!
Hello all!! :-)
Sneglade lite på årskrönkan nyss och insåg (med viss panik) att det redan är mars!!
Tiden, som kryper fram när varje andetag gör ont, springer samtidigt ifrån mej då jag aldrig orkar ens nära det jag vill. När det går åt d a g a r med att bara orka existera så är det väldigt svårt att få något gjort. Målsättningen som jag dragit ner på till minsta minimum nivå, blir ändå övermäktig mella varven och jag känner klumpen i magen växa...
Djävulen i mitt öra gör sej hörd och upprepar de gamla trötta orden:
"Du är för sjuk för det här!"
"När ska du lära dej??"
"Du orkar ju inte!"
"Du kan inte!"
"Det är ingen idé!"
"Lägg dej ner och ge upp istället!"
Men det tänker jag f*n i mej inte göra!!!
Efter en rolig helg där jag hjälpt till lite på Mr underbars jobb och fick gå ut och äta på lördagskväll, som tack för hjälpen, så har jag givetvis betalat priset.
Både igår och idag.
Skulle skicka iväg några paket idag, mitt enda egentliga "måste", men inte ens det fick jag till...
Mitt i skiten är det svårt att minnas hur glad jag var i lördags och att jag tyckte det var värt det...
Men det ä r värt det.
Gör jag aldrig saker som är roliga och som utmanar mej, så dör jag inombords. D å kan jag lägga mej ner och ge upp. :-)
Jag rör mej ju frammåt iallafall...om än det är myrsteg...i slow motion...som i bland pausas mitt i steget..så är det f r a m m å t.
Och det är ju alltid nå´t! ;-)
Ofta känns det så här...
Men då känns det desto bättre när jag är här:
Vilket vissa dagar handlar om att fixa middag... Andra dagar handlar det om lite mer... ;-)
Avslutningsvis vill jag säga det här (lika mycket tiller som till mej själv);
Och snart är dom fantastiska 24 nya timmarna här!! :-)
Love // TT
