När det snöar i augusti...

Sitter på ett fantastiskt seminarium och har svårt att ta till mig klokskapen då mina tankar och känslor snurrar runt som aldrig förr...

Jag är så trött..

Trött på smärta

Trött på tjafs och trött på tårar..

Trött på osäkerhet

Trött på känslor 

Trött på att ge och ge

Trött på att kämpa..

Trött på att bli sviken och

Trött på att känna mig ensam 

Trött på att anpassa mig 

Jag behöver stärka mig

Resa mig upp och vara stolt över vad jag gjort och gör.

Sluta leta efter andras uppskattning och sluta sörja över att andra inte förstår och delar mina visioner. 

Jag räcker. 

Jag duger.

Jag är tillräckligt bra.

Nästa gång någon är dum så lovar jag mig själv att säga ifrån och sen lämna situationen.

Jag behöver inte vänta på någons godkännande. 

D e t är vad jag behöver lära mig.

Ett steg i taget..

Love// TT

Hello all! :-)

 

Nu har det varit så där tungt igen... på alla plan, 

Men samtidigt så har jag aldrig varit mer lycklig än nu...

 

Jag kämpar som aldrig förr, men jag känner att det gör skillnad...

Det börjar visa resultat.

Och då får man blodad tand.

Det Ä R värt det!!

 

Mina nära har det tufft när jag har ont och önskar så klart att jag skulle få slippa (vem gör inte det..? ;-) ) men jag är glad och tacksam för att de finns för mig och att de förstår hur viktigt det är för mig att få göra saker trots att jag får ont efteråt.

De förstår att jag måste få vara med och påverka, förändra och styra över mitt liv och kunna hjälpa andra för att kunna må bra själv..

Jag måste få vara med i kreativa processer för att inte bli deprimerad.

Jag behöver ha en mening.

 

Visst undrar jag många gånger varför jag om och om igen låter hjärnan skriva ut checkar som kroppen inte kan lösa in... inte är det jättekul att ligga med tårarna rinnandes och inte ta sig ur soffan... men samtidigt så har jag ju ont ändå. Sluta göra saker gör mig inte frisk. Snarare förtvinar musklerna ännu mer och den psykiska hälsan skulle åka rakt ner i avloppsbrunnen.. 

Det är den där berömda balansen bara... :-)

 

I dag har jag spenderat större delen av dagen i soffan och tvingats ställa in saker jag gärna varit med på... men jag matar hjärnan med positiva tankar, kroppen med mat och vitaminer, imorgon har jag bokat en akutbehandling med dubbelt så lång behandlingstid än normalt, väderappen lovar att värmen kommer tillbaka och finaste skickade just ett jättefin låt till mig från youtube så jag räknar med att vända det här nu. 

 

Eftersom jag har valt att blogga och här berätta öppet om vem jag är och hur jag tänker så får jag inte enbart positiv respons.

Det mesta är postivt med ibland hittar trollen även hem till mig.. 

Skrattar lite åt att de aldrig vågar stå bakom vad de skriver utan att det är alltid anonymt.. Ibland räknar jag ut vem det är som skriver och ibland så har jag ingen aning...

 

Men det sista jag fick höra var att det var så jobbigt att läsa om min "skrotkropp" och ett rejält påhopp på min dotter som jag inte tänker skriva här. Det som skrevs om min dotter är så långt ifrån sanningen som man kan komma så det skrattade jag åt, bortsett från att det handlade just om henne.. Det är en av anledningarna till att det varit tyst från min sida..

För att jag har funderat på det.

Om jag ska fortsätta..

 

Men sen tänkte jag att jag har fått så oerhört mycket positiva ord genom åren så det väger upp tusenfallt..!! Många skriver inte här utan skickar på messenger..

"Jag hittade din blogg och måste bara få säga..."

Många som lever med utmaningar i livet har skrivit att de hittar styrka i det jag skriver.. och då blir det ju värt det.

Jag brukar resonera som så att om jag bara påverkar en enda människa positivt så var det värt det.

 

"Ingen kan göra allt, men alla kan göra något!

 

Så ut och gör nåt!!

Sluta sitt hemma i soffan och förfäras över nyheterna utan stäng av det negativa flödet och möt riktiga människor istället! 

Du behöver inte leka Moder Teresa, men du kan le mot någon.

Ett leende kostar så lite men kan betyda så oerhört mycket. <3 

 

Ni som surar, pratar skit, gnäller och "trollar" vet att det är ert eget liv ni förstör mest.

Och mig kommer ni aldrig att få tyst på!!

 

 

Take a chance!!

Love // TT