När det snöar i augusti...

Hello all!! 

 

Varning för en stor portion gnäll...

 

Ibland blir jag bara så less...

Less på att ha ont...eller iallafall less på att ha så ont så jag tappar humöret... Jag h a t a r det!!!

Att inte kunna kontrollera sej själv...att blurpa ur sej saker och inte inse förens det är försent, vad man egentligen sa... 

Att bli liten och osäker för bagateller.

Att vara totalt utan självkänsla...

Att inte orka... bläääää!!!

 

Jag vill inte vara en häxa, jag vill vara jag! 

 

Idag drog jag ut en tand..och som vanligt när något görs med kroppen så reagerar den oproportionerligt mycket... Idag med feber och jättesmärtor... Så det vara bara att trycka tabletter och krypa under filten...

Bästaste pappan är här som tur är, så jag får full markservice.. *lyllos mej* Sen har jag fått distrahera mej en stund med finfrämmande.. Även om jag varit helt slut så är det skönt att få tänka på annat en stund.

Men naturligtvis så hann jag tjafsa om löjliga grejer innan dess... 

Fattar inte...när jag mår skit så hakar jag upp mej på varenda liten skitsak. Sån´t som annars bara passerar... 

 

Å så får jag gå och sova med en klump i magen...

För att mitt humör förstör...

 

Om jag ska avsluta med något positivt så är det att det är jul i läggan nu. : ) Adventsstjärnor, julgardiner och annat på plats. Och idag har prinsessan och hennes älskademorfar bakat pepparkakor, så det l u k t a r jul också! : )

 

Nu drar jag täcket över huvudet och inväntar morgondagen.

 

Love // TT

 

 

Hello all!! : )

 

Här kommer ett kort inlägg från finastes soffa innan jag somnar...

Prinsessan har fått en ny kompis och bundsförvant idag... Finastesmamma... Dom har haft "tjejdag" på sta´n. Vi övriga blev bortskickade i andra ärenden...ingen gladare än prinsessan. Sen blev vi dessutom bjuden på middag hemma hos finastesföräldrar. Lyxigt värre. Känns så otroligt värmt i hjärtat att se hur dom tar emot henne med öppna armar. Och hur hon trivs som fisken i vattnet. Nu är hon ju inte svår, min socialtkompetenta dotter... Men man kan inte lura henne. Dom som inte är äkta köper hon inte. Även hon har hunnit gå en liten stund i livets hårdaskola... Även hon har hunnit lära sej att människor inte alltid är den dom utger sej för att vara. Men är du genuin och äkta, så välkomnas du  med öppna armar... : ) Hos oss båda... : )

 

Natten som var innehöll dock inte så mycket sammanhängande sömn och när jag äntligen fått litentrollet att somna om, så ringde telefonen och väckte oss allihop...kl 6.45!!??!! Hade personen (som inte höll på att dö, vilket är enda giltiga anledningen att väcka prinsessan på en lördagmorgon) kommit i min närhet då så hade den personen fått veta att hon levde! Morr!!

..sååå...med det sagt vill jag komma till att jag håller på att somna mitt i det jag skriver... Finaste gick ut i garaget när prinsessan gick och la sej och han lever i en illution att vi ska se film när han kommer in...haha.. That Ain´t gonna happen!!

 

Imorgon stressar vi hem så vi ska hinna med lite skyltsöndag...som är i Piteå imorgon och i Skellefteå n ä s t a söndag. Dålig timing... Men, men.. : ) 

 

Nu, godnatt!

Love // TT

Hello all!! : )

 

Hämtar igen för missade bloggdagar, med två inlägg efter varann... : )

 

Ligger i finastessoffa och är alldeles bubblig av förväntan inuti... Det har varit en mindre kul dag smärtnivåmässigt och som vanligt har jag svårt att få kroppen till ro... Gick och la mej med finaste (för att det är mysigt) men när han somnat och kommit ner i djupsömnen och jag fortfarande var vaken, så smög jag upp igen. Som tur är är han inte lättväckt och jag kan tycka att natten är mysig. Eller, jag har l ä r t mej tycka natten är mysig... Förr fick jag panik när jag inte kunde somna. Nu passar jag på att mysa istället.. : )

 

Men tillbaka till förväntansbubblet...

Jag tillhör ju dom tokiga som älskar julen. T r o t s många katastrofjular, så är jag fortfarande barnsligt förväntansfull.. Jag gillar inte stressen och alla måsten, dom jobbar jag hårt för att hålla på avstånd...

Men jag gillar mysfaktorn.

 

Jag gillar alla ljusen och allt det röda.

Jag gillar doften av nybakade pepparkakor, glögg och apelsiner med nejlikor i...

Jag gillar att spela julmusik och att tända adventsstaken..

Jag gillar att fundera ut kluriga julklappar (ju fattigare jag är, detso mer klurig behöver jag vara... : ) ) och att slå in dom..

Jag gillar att klä julgranen och att det det luktar snö ute...

Jag verkligen  gillar allt det.

 

Men jag ä l s k a r att jag har någon att dela allt detta med!

Jag älskar att ha den mest fantastiska ungen i världen som jag kan baka pepparkakor och julpynta med.

Som jag får göra en adventskalender åt varje år och se hennes glädje varje morgon när hon får öppna ett nytt paket... Att få dela hennes förväntan...

Och så älskar jag att få tid med mina nära och kära.

 

För mej handlar julen framför allt om gemenskap och samvaro.

Världen liksom stannar upp lite mellan jul och nyår, När folk stressat färdigt. Innan alla nyårslöften ska skapa ångest. Då, då njuter jag som allra mest. Då mina fina vänner som bor på annan ort finns i min närhet igen. Då man tar dom här spontankvällarna med julmust och film eller spel och glögg. Då myser jag. : )

 

Tänker på vilka enorma kontraster mina senaste jular varit... Mycket vatten under bron har runnit förbi...

För ett år sen var jag vingskjuten och hade just ställt mej upp på darrande ben...

I år så flyger jag av egen kraft.

 

Så snälla tomten, jag önskar mej en mysig, lugn och skön jul. Fylld med närhet och värme. Och jag önskar det för alla. För jag vet att lika mysig som julen är för mej, lika hemsk kan den vara för någon annan.

 

Take care!!

Love // TT

Hello all!! : )

 

Helgen har tillbringats hos finaste och här blev jag kvar... : ) Skulle hem idag till kören ikväll, men med migrän kan jag inte köra bil och med migränmediciner i systemet är det lika farligt...så det var bara att stanna kvar. Och även om jag behöver repa med tanke på att vi gigar nästa vecka, så är det ändå lite mysigt att stanna lite till... Mysa lite mer... : ) Min kropp är det ingen idé att bli upprörd på, den gör som den vill ändå. Bara spela med den hand man får. Och som sagt, inget ont som inte har något gott med sej... : )

 

Finastemamman ringde idag och vi fick skratta så tårarna rann... (mest åt hur galen man kan bli när hormoner eller reptilhjärnan tar över... : ) )Underbaramamma och underbart att få skratta. Tur att jag får göra det så ofta.

Vi pratade också om att alla har sitt kors att bära, och jag sa att jag är tacksam för att mina utmaningar är fysiska och inte mentala. (Om än det givetvis hänger ihop) Jag är (som jag tjatar om jämt) så lyckligt lottad som är omgiven av så många fina människor. Och fick jag välja, så skulle jag välja skrotkroppen alla dagar, så länge jag får  må så här bra mentalt och vara omgiven av all den kärlek och glädje som jag faktiskt är. 1000gånger hellre än att vara fullt frisk men ensam och ledsen... I en perfektvärld så var jag naturligtvis frisk också...men sist jag kollade så var världen allt annat än perfekt... : )

 

Appropå allt annat än perfekt, så kan jag bli galen på alla idioter som går omkring i världen! Å ja, just nu tänker jag i n t e vara politisktkorrekt och se allt ur flera perspektiv. Just nu ska idioter få vara idioter. Punkt.

Och här kommer en del, politisktinkorrekta eller inte, exempel på idioter som upprör mej just nu:

 

Människor som gör bort sej, har människofientligaåsikter (ja, jag tycker det är ett bättre och mer passande ord än främlingsfientliga) och sen inte ens vågar stå för dom!! (Ja, som tex SD)

Det som upprör mej ä n n u mer än det är alla som r ö s t a r på dessa och håller med, u t a n att egentligen veta vad dom egentligen står för eller utan att ta reda på fakta. 

Att man tycker olika är en sak. Och tycker man verkligen att man är en bättre människa än dom flesta andra och att alla som inte tycker exakt likadant som en själv inte har samma värde, ja då tycker man så. Och då bör man s t å för det man tycker också. Även i situationer där det framstår som mindre smickrande. Men sen dom andra, som har en massa åsikter om saker dom inte har en blekaste aning om. Som säger något, för stt ha något att säga. Utan substans. Dom blir jag riktigt trött på... Kan det verkligen vara så svårt att ta reda på f a k t a???? 

 

Andra sorters idioter som upprör mej just nu är själviskamänniskor som vägrar se till annat än sin egen egotripp. My way or the highway liksom. Människor som m e d v e t e t går in i situationer där dom v e t att dom kommer att såra andra människor, och liksom bara skiter i det. H u r funkar man då??? Som vuxen människa, som kanske varit med om liknande saker, hur kan man medvetet göra andra illa..? Eller ok, det är ju aldrig "meningen"...det bara "blir" så... Men hallå, vet du inte var du har dej själv så låt då för f*n bli att kliva in och röra runt i andra människorsliv!!

Tänkefter före innan du lovar guld och grönaskogar nästa gång! Eller fundera igenom saker före du börjar jobba på att övertyga om dina hederliga avsikter, för att i nästa stund bara rycka på axlarna och gå vidare.

 

Morr!!!

 

Så, nu är jag lugn igen... : )

Ligger i finastes soffa och myser med katten... Och nyss ringde finastesmamma och frågade hur jag mådde och om jag ville äta hos dom ikväll...så sämre kunde jag absolut ha det...

 

Vad händer i era liv??

Love // TT

 

 

 

Hello all!! : )

 

Igårkväll fastnade jag i en massa gammal skit...helt utan anledning..

Som t u r är så har jag levt tillräckligt länge för att stoppa mej själv i n n a n jag löper amok utan anledning. Eller, det är ju långt ifrån alltid som förståndet hinner stoppa känslorna...men igår gick det iallafall. Mina vänner fick styra upp mej på vägbanan igen.

 

Pratade med bästastevännen och vi konstaterade att historien verkligen "förstört" mycket. Att man får kämpa hårt när erfarenhetens varningssignaler börjar tjuta. Bara för att andra ljugit, bedragit och byggt luftslott, betyder det inte att a l l a gör så. Nog är det bra att man inte är lika naiv och godtrogen längre, men... Vissa människor menar faktiskt det dom säger. Punkt. D e t har min hjärna svårt att ta in.

...det gäller att passa sej, så att allt inte blir en självuppfyllande profetia... Man kan ju driva vem som helst på flykt om man sätter igång med ogrundade anklagelser och orättvisa påhopp.

 

Jag önskar inte att livet varit annorlunda, för då skulle jag ju önska bort mej själv. Det är ju mina upplevelser och erfarenheter som format mej som person. Men däremot så skulle jag önska att jag tagit mindre stryk på tillitsfronten...

 

Det jag behöver är tid...

Tid att se att saker faktiskt k a n vara bra. Även på lång sikt.

Och tillsdess så ber jag om tålamod...

Jag vet att förståndet inte alltid vinner kampen och jag vet att den jag älskar ibland får lida för vad andra gjort eller inte gjort.. Det är inte rättvist. Alls. Men jag jobbar på det. 

 

Idag har jag haft massor av mina vänner omkring mej! <3 Både på kaffe, middag och tjejsurr. Till middagen var vi fem barn och fyra vuxna. Få gånger jag trivs så mycket som när jag får ha mycket folk omkring mej...(av den sorten som jag tycker om..)The more the merrier. Vi fick äta i omgångar bara. : )

 

Och när vi sagt hejdå till alla och prinsessan låg i sin säng, så blev det kvalitétstid med finastevännen. Vi brukar benämna våra träffar som filmkvällar. Men vi har så mycket att prata om jämt, så på sista tiden så har vi prioriterat bort filmerna som vi ändå aldrig hinner se... ; )

 

Efter skolan och innan främmandet så hann vi med att fixa ny frisyr på prinsessan. Hon har själv bestämt. Nu var hon less krångliga klämmor, snoddar som åker ur och trassligt hår.. Så här snygg blev hon:

Hello all!! : )

 

Ligger på plats i soffan, slut i kroppen men alldeles varm av lycka inombords...

Den här dagen har varit fylld med kärlek, värme, omtanke och glädje!! (Å då är inte ens finaste på plats!!)

Prinsessan var jättetrött imorse, så hon fick vara hemma idag... Så vi har myst (hon kom med frukost på sängen, gullungen!)...och kramats, jättemycket!!

 

Sen har våran dag berikats av en massa härliga möten med bla bästaste pappan och underbara kören. Däremellan så fick jag och prinsessan en riktig lyxbehandling. Blev utbjuden på middag av finastevännen och hennes dotter och innan det fick barnen välja varsin leksak på leksaksaffären!!??!! Inga dåliga vänner jag har!! : )

 

Resten av veckan är fullbokad med underbara människor. Och på fredag åker jag ner till finaste och myser. 

Sen rullar det bara på. Mycket med kören nu. Har 3(!!) gig i december! Trots att det kostar massor för kroppen så ger det såååååå mycket mer!! : ) 

 

Fast än det är tungt med kroppen nu, så känns det ändå bra. Jättebra. Det känns som om det finns en plan och lösning för allt. Det k o m m e r att lösa sej till det bästa. A l l t kommer att lösa sej, för eller senare...

 

Och det är verkligen "lyllos mej" som har alla dessa fantastiska personer i mitt liv! <3

 

So, what about you?? : )

Love // TT

 

 

 

Hello all!! : )

 

Blogginspriationen har inte riktigt varit på plats...orken är ju som bekant inte alls varit närvarande,

Och igår så rasade jag på riktigt...Så här är det soffläge som gäller. Måndagar = vilodagar i TebbeTotts liv... : )

 Galet bakis efter de mediciner som krävdes igårkväll... Tur det finns kaffe!! ; )

 

Igår var första gången finaste sett mej så dålig, men det hanterade han med bravur. Han var lugn, omtänksam och kärleksfull. Blev varken rädd eller avskräckt. Det kanske låter självklart i era öron, men t r o mej, ingenting är självklart i såna situationer. Det finns ju en anledning till att jag helst inte visar den sämsta sjukdomssidan för folk...men är man runt mej 24/7 så blir det tillslut oundvikligt. Trots att jag helst inte vill hamna där, så känns det lugnt inom mej att veta att han kan ta det.

 

Finaste prinsessan gjorde ett underbart kort till mej, helt på eget bevåg:

Hello all!! : )

 

Surade ur för att senaste blogginlägget försvann och sen har jag inte haft inspiration att blogga... 

Är hemma hos mr underbar sen i fredags och här är det alltid mysigt att vara, men jag har, trots det, definitivt mått bättre...

Kroppen forstätter bråka och det har nu börjat sätta sej på humöret... Jag är trött, sliten och utan perspektiv mellan varven... Jag tar lätt åt mej och känner mej osäker på mej som person, och det är inte en ok känsla!! Jag som jobbat som en tok senaste året för att komma på fötter... Antar att det är normalt att halka efter när kroppen bråkar så mycket som den gör...men ok är det inte..

 

Jag har pratat med mina handläggare på fk och af och dom vill inte att jag fortsätter på rehabprylen... För att jag blivit så pass mycket sämre... Och det är väl bra. Men jag trivdes i den miljön, jättemycket. Allt handlar ju dock om pengar, och kommer det inte leda till något, så är det inte värt det för dom. Och ingenting är värt att jag hamnar i medicinträsket igen... Men det blev konstigt och tomt... 

 

Sen är det såklart mindre kul att få verkligheten slängd i ansiktet... Det är ju ingen överraskning att jag inte orkar så mycket.. Men då man varit sjuk så pass länge och har vardagen anpassad efter min förmåga, så är det lätt att tro att jag är lite piggare än vad jag är... Ställ upp mej bredvid andra människor så märker jag hur risig jag faktiskt är.. Den mildaste varianten av arbetsinriktad rehab och jag orkar inte ens d e t...

Nå, it is what it is... Bara att acceptera och gå vidare... 

 

Nu har jag en massa läkarkontakter att "se fram emot", en härlig mängd intyg som ska författas och provtagningar som ska göras... tjoho!! 

...nå, ett steg i taget.. Avklarat fyra jobbiga samtal redan idag, så I´m on the case... : )

 

Men jag kommer att sakna fina, mysiga stämmningen på sinnenasateljé (rehabprylen)..det är då ett som är säkert... 

 

Nu ska jag ladda för att börja författa en massa härliga beskrivningar om min situation. Man känner sej alltid så oerhört upplyft efter att ha djupdykt i sjukdomar och skit... not! Måste se till att jag har en belöning redo när jag är klar. : )

 

På återseende!!

Love // TT

 

 

 

 

Hello all!

 

Ja ni...jag hade skrivit ett långt inlägg fullt med tankar och reflektioner... 

Klippt och klistrat...

Å så f ö r s v i n n e r allt!!??!!

 

Inte ok...

 

Nytt försök imorgon...kanske...om jag inte sovit bort allt...

 

*muttrar en hel del*

 

Vi hörs när vi hörs.

Ha det bra och allt sånt...

Nu går jag f*n och lägger mej...

 

...// TT