Vem ska trösta knyttet...

Hello all!! : )
 
Jag började dagen med att ta tag i en massa "måsten", man får passa på när energin finns!! Yey me! : )
Sen tog jag bussen in till stan och träffade fina vännen. Våra möten är alltid lika givande. Idag hade jag dessutom förmånen av att ta del av hennes garderobrensning, en hel Ikeapåse med kläder som flyttade ut från henne och hem till mej, det gillas!! : )
 
Kl 17.45 hämtade mr underbar upp mej och sen sa det bara pang och så var dagen slut. Sprang runt i, vad som kändes som, en miljon olika affärer för att hitta vinterkläder i mars...snudd på omöjligt...vilket kan te sej märkligt då vi bor där vi bor...snön kommer ju att vara kvar i åtminstone en månad till...
Tillslut hittade vi något iallafall.. Och så tillbaka med honom på jobbet, hem med mej, landa i soffan en liten stund och så åka och hämta upp honom igen. Phu. : )
 
Sen låg vi båda två i soffan och bara ville sova... Gick och la oss...Och nu kan jag inte sova... Tankarna löpte amok igen... Länge sen sist nu ... 
Det är ju inte som att jag lider av logiköverskott i vanligafall direkt...och när jag är trött och känner att jag inte riktigt hunnit med, så tappar jag all logik och känslorna bara äter upp mej...
 
Jag känner mej liten, ensam och jag saknar min underbara unge så det gör ont i mej...!
Jag saknar henne alltid när hon inte är hos mej, men när jag är så här trött så finner saknaden inget slut... Jag vet att hon mår och har det jättebra där hon är...och det är ju mindre än två dygn tills jag får krama om henne igen... Men just nu hjälper det inte...
 
Tänker att ibland hjälper det inte att veta...
Jag vet att jag förstorar upp allting när jag mår så här.
Jag vet att imorgon kommer allt, som just nu känns oövervinnerligt, att kännas bagatellartat..
Jag vet att jag i dagsljuset kommer att se lösningarna där jag just nu bara ser problemen...
Jag vet det, men just nu hjälper det nästan ingenting...
 
Jag tar Tove Jansson till hjälp även inatt...hon är så bra på att sätta ord på alltihop.. : )
 
....och knyttet tog av sej skorna, suckade och sa
hur kan det kännas sorgesamt fast allting är så bra?
...att skrämma skrutt är inte svårt, dom faller lätt igråt
men dom är ännu lättare att trösta efteråt...
...och vem ska tösta knyttet med att säga ungefär
att på natten blir det hemska, mycket värre än det är...?
 
Såååå, jag bäddar ner mej i soffan framför en film som får mej att glömma en stund och sen inväntar jag imorgon... : )
 
Love // TT
Och knyttet tog av skorna och suckade och sa: 
hur kan det kännas 
 

Tungt men lätt...men svårt... ; )

Hello all!! : )
 
Idag är det extremt tungt för kroppen...bara att andas känns tungt... Men det har varit en händelserik vecka/helg så idag är det betalningsdax... : ) Bra att vila nu, då vi har påsklovet fullbokat, prinsessan och jag...
Tog mej iallafall ut en säng i solen (tack godegud för balkonger!!) så lite vårsol har jag fått i mej iallafall... : )
 
 
I lörsdags hade jag en liten födelsedagsfest hemma. Super kul!! Vi surrade, skålade, sjöng, spelade gitarr, skrattade, dansade och hade musiktävling, allt i sällskap med underbara människor!! Alla ingredienser som behövs för en lyckad kväll m a o!! : ) Tack fina ni, för en härlig kväll! <3
 
Så med detta i minnet och en påskhelg framför mej så är det lättare att uthärda dagens motgångar... Lättare, men inte kul. Jag försöker låtabli att deppa ihop...jag vet ju hur det är och inget blir bättre av att deppa... Men just nu känns det lite för mycket...jag är egentligen för rastlös för att sitta fast i soffan...
 
Påminner mej själv om att:...just nu är det så här...vem vet hur det ser ut imorgon?? : ) 
 
Vad ska ni hitta på för kul i påsk?
 
Love // TT
 
 
 
 

Tårar, blommor & födelsedag..

Hello all!! : )
 
Imorse blev jag väckt på det bästa sättet man som förälder kan, av en sjönsjungande prinsessa med frukostbricka och tända ljus... Hon hade smygit upp utan att jag märkt något och fixat ihop allt själv... Underbara gullunge!!! <3
 
 
Sen började firandet tidigt, vänner och familj har avlöst varandra hela dagen. Som alltid så blir jag överväldigad av alla underbara människor jag har i min omgivning! <3
Tack alla som tagit sej tid att skicka en hälsning!
Tack för alla fina telefonsamtal och tack till ni som jag fått krama om på riktigt!! <3
Det kommer en liten skrytbild på alla fina blommor och vinflaskor jag fått lite senare... Men en bild kommer nu... 
 
 
Med blombud kom denna oerhört vackra och lyxiga bukett från en av de finaste människor jag någonsin mött. <3
En vän som alltid finns där, alltid har dom små, men välbehövliga uppmuntringsorden. En vän som är oerhört generös och givmild. Trots att vi inte träffats "på riktigt" än, så känns det som om hon funnits där alltid och hon har en självklar del i mitt liv. Älskade, finaste P, om du bara hade den minsta, lilla aning om hur mycket du och din omtanke betyder för mej! <3 Du är fantastisk!! <3
 
Allt detta fina tillsammans med att den enorma spänning och oro jag levt med under de senaste veckorna äntligen släppt, gör att tårarna bara rinner... Jag är glad, lycklig, slut, färdig, lättad..allt på samma gång.. Och det hjälper ju inte att jag fortfarande inte får i mej mat som jag borde... : )
Så det blir en väldigt tidig kväll ikväll... : )
 
Så tack igen och puss på er allihop!! : )
 
Love // TT

Oh, what a day!!! : )

Hello all!! : )
 
Idag har jag nog tagit priset som en av de mest förvirrade människorna någonsin...men just idag så hade jag faktiskt lite anledning att vara lite ofokuserad. 
Jag bloggade för någon månad sen om hur besvikan man kan bli på ryggradslösakryp... Och idag skapades poetiskrättvisa!! Jag vann och fick rätt. Yey!!! Ibland är det faktiskt så, att systemet fungerar som det ska. Rätt personer straffas. Idag var en sån gång. Lättnades tårar brände bakom ögonlocken och det bara bubblar inombords... Äntligen har det vänt. Äntligen går saker min väg.
 
Knäpp som jag är så hann jag idag bli lite rädd och tänka att; Hjälp!! Nu går allt för bra...nu är jag för lycklig.. Nu kommer det hända någonting hemskt... Sen fick jag påminna mej själv om att tja, nog är det väl bra att du mår bra...men du har fortfarande tre kroniska sjukdomar, så att nä, det behöver inte hända något hemskt för att upprätta balansen. Det har varit obalans så länge åt andra hållet att det bara är på tiden att det läggs på i den tomma  vågskålen också. : )
 
Tusentack till mina fina nära, som stöttar, peppar och delar med sej av en massa klokhet...
Love yuo guys! <3
 
Nu är det läge att krypa under täcket, för imorgon blir en lång men rolig dag. : )
 
Take care!!
Love // TT
 
 
 
 

Tack gode gud!!

Hello all!! : )
 
Tack gode gud, eller vem jag nu ska tacka, för att smärtan från h*vetet gav med sej och orken börjar komma tillbaka!!! Så dålig som jag var igår var det längesen jag var...huu... Magsjuka som triggar igång en redan pågående smärtspiral är i n g e t jag rekommenderar!! Men nu är det över. Phu!
 
Det var bara mitt tjocka pannben som gjorde att jag tog mej ut i bilen för att hämta prinsessan från skolan och köra henne till och från draman.. Duktiga hon, gick in och kom ut själv då mamman i n t e var i skick att möta någon...både till utseende och med smittorisken i åtanke...
 
Så idag kände jag att det var läge att vara en lite roligare mamma än jag varit de senaste dagarna...så idag påskpysslade vi! : )
 
 
Å så här blev dom färdiga alsterna: 
 
 
 
 
Just nu ligger jag i soffan och har hela läggan i ett kaos... : )
Jag började med att röja upp idag, sen var jag en aaaaaaning övermodig med min nyfunna ork (efter igår så känns ju allt annat som om jag fått superkrafter..) och satte igång lite många projekt samtidigt...
Så har jag aaaaaaldrig gjort tidigare... :P
Och imorgon kommer några och firar mej en dag förtidigt... (Jo, jag blir snart ännu äldre... ; ) ) så det är bara röja en gång till ... 
 
Appropå födelsedag så hade jag en illusion om att jag och prinsessan skulle baka...det fick jag lägga ner. Tur det finns fika att köpa... : ) Och ännu mer tur att världensbästa pappa har bakat en tårta!! : ) Det blir först till kvarn, för pappastårtor är magiskt goda...
 
Tror jag gör det absolut nödvändigaste ikväll och resten imorgon...
Så får det bli!!
 
Take care!!
Love // TT
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Saker att roa sej med när man har för ont för att sova... : )

Hello all!! : )
 
Ifredags hittade magsjukan hem till oss på Durrnäs...stackars prinsessan spydde i 12 timmar... Och jag gjorde som jag alltid gör vid magsjuka, tvättar allt med både tvål och sprit, slängt bort tandborstar och hon fick en egen handuk att torka händerna med. Hon fick inte vara i köket när jag lagade mat osv... På så sätt brukar jag klara mej och trodde jag gjort det även denna gång, men icke. I söndagskväll var det min tur... Bläää...
 
Och ännu värre, Mr Underbar blev också sjuk, han och jobbet hade inte tid med det. Måste varit en variant som inte bara smittar via kräks/avföring... Jaja, bara gilla läget... Nackdelen med min knäppa kropp är ju att så fort minsta lilla händer så får den totalt frispel och slår igång stora alarmet. Just nu ilar det i var enda benknota och ingen smärtlindring hjälper...
 
Så då roar jag mej med annat istället...en sak som jag brukar göra när jag behöver lite tröst och uppmuntran är att läsa min och Mr underbars smskonversation... Speciellt från början... : ) Då jag inte var helt säker på att vi verkligen skulle dejta och om det var en sån bra idé med tanke på omständigheterna...och den största frågan: Skulle jag våga lite på någon igen...? Så då skrev jag det här blogginlägget:
 
 

Hello all!! : )

 

ÄR så trött så jag ser dubbelt (igen), så det blir en kortis...

 

Har än en gång insett hur väsentligt timing är... Saker kan vara såååå rätt men timingen galet fel... På samma sätt som att det ibland bara ramlar på plats på ett sätt som nästan får en att bli religös... Är det meingen så är det meningen... ... Lite så...  tycker jag att det är med det mesta...

 

Fröken livrädd och kärleken vill spela den här låten för er ikväll:

 

You look nice alright

And I like the way you nod after everything I say
Like it actually means something to you

And I like your record collection
Townes and Jens with a hint of Rickie Lee
And you've cleaned up the bathroom, made a really nice soup
but a bit too much sci-fi in your shelf with DVD's

But there are things you need to know about me
I'm weak right now, so weak right now
I need proof before I dare to open this heart
So I've prepared a quiz for you

Would you freak out if I said I liked you?
Do you walk the line?
Is your IQ higher than your neighbours?
And is it very much higher than mine ?

Can you sleep when I grind my teeth?
Do you look away if I slob when I eat?
Will you let me be myself?
Can you at all times wear socks? Because I'm still scared of feet

And if I'd fall, would you pick me up?
If I'd fall, would you pick me up?

Do you talk in the middle of Seinfeld?
Do you read more than two books a month?
Do you get racist or sexist when you've had a few?
Is it fine if I make more money than you?

Have you slept with any people I work with?
Is there anyone you'd rather wish I'd be?
Do you still keep pictures of old girlfriends?
Are they prettier than me?

And if I'd fall, would you pick me up?
If I'd fall, would you pick me up?

...?...
: )
 
Love // TT
 
Och fick då ett sms med den här texten:
 
"I wouldn´t freak out if you say you liked me. 
I dont walk the line, I´m outside the box.
My IQ is high enough but that´s not whT MATTERS.
You are not stupid. 
Yes I can sleep.
No I don´t bother if you slob, even if it´s in my face.
Yes, I will let you be yourself, BUT I want what you burried deep inside a long time ago. The REAL you.
I can always wear socks.
I would catch you and pick you up if you fall.
I don´t watch Seinfield at all.
I don´t read books at all.
I get sensitive and lovely when I had a few.
You deserve every penny you earn.
I have not slept with anyone at your work.
No, I love YOU and not somebody else.
Yes I do have picture of my ex girlfriends.
No, they´re not prettier than you.
<3
Satisfied??"
 

Det och allt annat, hur kunde jag säga nej??? : )
 
Nu ska jag prova äta lite...
 
Have a nice day!!
Love // TT

Tjocktpannben, bra eller dåligt??

Hello all!! : )
 
Slås återigen av hur olika man ser på saker beroende på vilken situation man befinner sej i...och vilken personlighet man har...
 
När man hör idrottare, motivationstalare eller andra, i den "normalavärlden", framgångsrika människor tala om framgång så hör man ofta att det är bara framåt som gäller. Inte känna efter. Att dom har ett tjocktpannben. Att envisheten och tjurigheten vinner. Att allt går bara man vill...osv...
 
Så har jag också resonerat, istörre delen av mitt liv...fast i mitt fall så blev resultatet sönderkörd kropp, kroniska skador överallt, bla i kommunikationen mellan ryggmärg och hjärna, pga att jag ignorerat smärtan. För att jag ställt mej upp trots att det gjorde ont. För att det, enligt mej, bara är svaga människor som är sjuka. "No pain, no gain" ..ja, ni vet...
 
Nu vet jag bättre. Eller, jag l ä r mej så sakteliga att veta bättre... Kroppen är fantastiskt och när den siganelerar att något inte stämmer så bör man lyssna... Det gjorde inte jag... På många år... Hur många gånger jag än blev sänkt, så reste jag mej upp igen och fortsatte framåt...I samma tempo...
 
Visst, det är min enorma tjurighet och vilja som gör att jag inte sitter i rullstol eller inte väger 50kg till, och det är jättebra. Men trots att jag v e t att jag aldrig gett upp, så kan jag inte låta bli att lite grann känna mej som en förlorare ibland.. När snygga, friska och vältränade människor pratar om att "det är bara att bestämma sej"...alla kan bara man vill... Det är inte sant.
 
Jag vill massor.
Men jag kan inte.
 
Nu vet jag att dom orden inte är riktade till mej, uatn ofta till friska människor som inte hittar motivationen att ta hand om sej själv bättre... Och jag kan ibland bli halvtgalen av frustration när jag ser människor tillåta sej själva förfalla, för att dom inte "ids" annat...
 
Men ändå...för en tävligsmänniska som jag, som ääääääälskar att träna och jobba, så gör dom orden ont. "Det är bara..."
Nä, det är inte bara...inte för alla.
 
Som jag sagt många gånger förr, det är absolut inte mest synd om mej i världen, inte ens nära. Jag har så mycket kärlek omkring mej att jag ibland känner mej överväldigad...
Men jag vet att jag inte är ensam om att känna så här...så för alla dom som kämpar som idioter för att orka igenom dagen, som gör allt rätt när det gäller kost och annat, men som ä n d å är så slut att tårarna rinner för att dom fixat middag eller något annat som "måste" göras hemma...för alla dom (och mej själv) så säger jag att nä, det är f*n inte bara!!!
 
Alla som kämpar med vad än ni kämpar med gör det lika bra som dom som åker vasaloppet eller tjänar miljoner. Ge inte upp!! Ni vinner era strider, dom vinner sina...och jag vinner mina...
 
That´s all for now.
Thanks for your attention. <3
 
Love // TT
 

Kort och argt

Ok universum, här kommer ett kort meddelande:
 
Även om jag vet att det inte tjänar nå´t till att jag protesterar, så gör jag det ändå idag... 
Skit nacke! Skit kropp! Skit! Skit! Skit!!!
 
 
 
Kan jag få en liten paus emellanåt?? Det skulle vara jättebra. Verkligen.
 
Slut på meddelandet.
 
 
...
Ibland hjälper det att vara lite arg... : )
 
 

Skäms på mej!!

Hello all!! : )
 
Nu är det pinsamt längesen det uppdaterades här...jag vet... 
Mina ursäkter är trasig dator, fullt upp dagtid och dödstrött kvällstid... So, I´m sorry.. Ok? : ) Moving on...
 
Sen senast har jag bla haft en träff med nyafunna vänner med en begynnande vänskap, som jag ser fram emot att fördjupa... Fina människor som kämpar med att få ihop livet och som trots det har en hel hög med värme, deltagande, stöd och skratt att dela med sej av... <3 Slås ofta av att de människor som har störst anledning av att vara själviska och bittra väldigt sällan är det... Där livet gått fram som hårdast, där hittar du väldigt mycket ödmjukhet och styrka. Dom som gnäller och klagar är många gånger dom som inte haft så många motgångar... Ibland när jag för 100:e gången läser om någon som tycker enormt synd om sej själv för att dom varit förkyld i ett par veckor eller "bara" kunde åka på en (!?) semester detta år, så skulle jag villa skaka om dom och ropa "Get life in perspective!!!" ...men så lugnar jag mej och tänker att det är väl tur, att dessa människor inte varit med om värre saker än det... Och att de har en lång resa framför sej... 
 
För att jag ska orka när livet går fram som en orkan så har jag hittat ett förhållningssätt till allt för att hålla mej ifrån att bli galen...: Det finns en mening med allt. Jag vet inte alltid just nu vad det är, men förr eller senare så kommer jag att förstå... 
 
Sen måste jag dela med mej lite om Mr underbar... Vi har haft en helt underbar helg där vi bla var hund och husvakt till min mamma med sambo.. Ett storthus ute på landet, alldeles för oss själva... Blev lite som en minisemester... Vi åt gott, mös i tv-soffan och bastade.. Bara vi... lyxigt... Mr underbar som jobbat som en galning senaste veckorna fick en helt ledighelg, otroligt uppskattat av oss båda... : )
 
Ifredags så var det ett halvår sen jag slutade kämpa emot mina fördomar och "gav med mej"... och välkomnade Mr underbar in i mitt liv påriktigt... Men inte har det varit självklart och visst har han fått stånga huvudet i väggen många gånger pga mina dåliga erfarenheter och därigenom brist på tillit... Men han är kvar... <3 
 
Och han har lärt mej massor...
Han har lärt mej att i ett hälsosamt förhållande g ö r man saker för varandra.
Han har lärt mej saker om mej själv som jag inte hade en aningom att dom fanns där.
Han har lärt mej att bry mej mindre om vad alla andra tycker.
Han har lärt mej att kontrollera (nja, men jag jobbar på det.. :P ) mina dramautbrott.
Han har lärt mej att det aldrig är försent.
Han har visat mej vägen tillbaka till min självkänsla och mitt självförtroende...
Han är många gånger hård och det är inte alltid jag först förstår...men jag har lärt mej att där jag låter känslorna styra, där har han logiken....och stannar jag bara upp för att lyssna och ta in vad han säger, så har han ofta rätt... (det tar emot att erkänna det, men så är det... ;-) ) 
Och framför allt så har han lärt mej att våga lita på kärleken igen...
 
Vi är nog ett av de mest omaka par man kan hitta...men jag tror att det är just därför det funkar...
Och för att vi båda två är öppna och villiga att lära av den andra...
 
Så...nu vågar jag faktiskt hoppas och tro...lite försiktigt...att kärleken är här för att stanna...
 
Med det inte sagt att något ska förändras. Jag och prinsessan bor bra där vi bor. Jag och hon har fortfarande massor av egentid och så behöver det få vara, ett bra tag till... Hon ska inte tvingas in något... Hon har varit med om nog. Allt sånt får hända i hennes takt, där är vi vuxna rörande överens...
Just nu trivs jag i att bo på två ställen... Givetvis vill jag inte ha det så här förevigt... Givetvis vill jag somna och vakna bredvid den jag älskar varje dag... Men det finns en tid för allt...  Och jag kan vänta... : )
 
Idag har jag en efterlängtad vilodag...kl är snart två på em och jag har fortfarande inte kommit ur morgonrocken... Skönt med såna dagar emellanåt... 
 
Take care!!
Love // TT

RSS 2.0