Bryt ihop och kom igen...
Hello all!! :-)
I fredags tappade vi våran fina, älskade kattkille... en hemsk start på sommarlovet...
Prinsessan var så modig och tapper...höll honom i famnen när han somnade in... han hann inte ens bli två år gammal... oj, vad han fattas oss... <3
Hela helgen gick åt att försöka få prinsessan att skifta fokus..
På söndag flytter det en ny liten kattkille in i vårat hem och det längtar vi givetvis efter... men ingen kommer någonsin att kunna ersätta Linus...
Ibland är livet lite extra orättvist...
Med allt detta åkte ju våran sommarbudget rakt ner i sjön...
Så nu vet inte mamman riktigt vad hon ska göra...
Jag brukar vara full av lösningar och de kommer förhoppningsvis nu också... verkar bara sitta lite djupare denna gång...
I dag var det en sommardag, så idag har kroppen mått bra.
Åh, vad jag längtar till den dagen då jag kan flytta ner till varmare breddgrader...bort från kylan som misshandlar mej... Men ännu är det några år kvar... Prinsessan behöver bli större...
Men levde jag i värmen så skulle jag förmodligen klara mej utan mediciner. Vilken fantastisk tanke.
De senaste dygnen har jag haft mycket folk omkring mej och fått mycket positiv feedback, men ändå känner jag mej väldigt ensam just nu...
Tom, ensam och ledsen...
Det spelar ingen roll hur mycket jag försöker fly undan, verkligheten kommer alltid ikapp...
Eller min verklighet i min hjärna...
Där självpratet inte alls är det bästa...
Kommer jag någonsin att ha en relation som är på lika villkor?
Där jag får vara mej själv.
Där båda har utrymme att växa.
Där man växeldrar.
Där jag får vara både liten och stark.
Där jag blir sedd och älskad för den jag är...?
Jag är trött på att låtsas.
Jag är trött på att spela spel.
Jag är trött på att hela tiden anpassa mej efter alla andra...
...att följa deras vilja för att de inte ska bli ledsna/sårade/arga...
Jag är bara trött...
Jag vet inte...
Nä, jag vet inte...
Men jag vet då inte alls vad jag skulle göra utan alla böcker jag läst/läser och alla seminarier jag lyssnat/lyssnar på...
Där jag om och om igen påminns om att jag alltid har ett val...
Jag kan inte alltid styra över vad som händer runt omkring mej men jag kan styra över min reaktion på det som händer...
Jag vet att allt kommer att lösa sej till det bästa...även om jag inte riktigt ser den lösningen nu... *peppar mej själv* ;-)
Så nu säger jag tack för att ni orkade läsa ända hit, kryper ner i sängen, drar täcket över huvudet och ställer in mej på att sömnen kommer att ge mej lösningar och att imorgon blir en bättre dag. :-)
Take Care!!
Love // TT
Kommentarer
Postat av: Henry lindström
Mycket att kämpa för men det betalar sig till slut, tufft oxå för prinsessan just nu ,svårt tappa sin kära Linus men en ny lite varelse gör nog gott för er bägge.
Lära sig älska en ny familjemedlem/ många kramar 💗💗
Svar:
TebbeTott
Trackback
