Orkar inte vara trevlig längre...

Hello all!! :-)
 
De senaste månaderna har gått åt till att få underbara prinsessan på rätt köl igen... och äntligen, äntligen har det börjat vända...
Det har inte varit lätt.
Det ÄR inte lätt.
Hon och jag mot världen.
Men vi klarar det!!
 
 
 
Däremot har allt annat fått stå åt sidan..
Jag har varken ork eller tålamod med människor som tar upp en diskussion om allt, som snackar skit bakom ryggen, som aldrig är trevliga (knappt ens klarar av vanligt hyffs som att säga hej...) och som aldrig ser sin egen inblandning i något...
Människor som bara har rättigheter och inga skyldigheter...
 
Jag är 40 år gammal.
Det är hög tid att jag visar vad jag tycker. Var jag står.
Jag vill inte bråka, absolut inte.
Men försöka vara trevlig mot någon som inte ger ett skit tillbaka...varför?
Spelar ingen roll hur snäll och tillmötesgående jag försöker vara så får jag ändå höra att en helt annan historia sägs bakom ryggen.
 
 
 
Det jag lärt mej genom åren är att förr eller senare komer alltid sanningen fram.
Så jag bara bidar min tid.
Men trevlig kommer jag inte att vara längre.
 
Det tog länge att komma dit och många har nog skakat på huvudet och skrattat åt min naivitet...men jag tror alltid gott om alla tills motsatsen är bevisad...
Men när motsatsen är bevisad...om och om igen... då är det så.
 
Ingen och ingenting kommer att få stå ivägen för prinsessans mående.
Och då skiter jag faktiskt i resten.
Så då vet ni.
 
Vill ni bli behandlade med respekt så sluta bete er som idioter!
Och börja för gudsskull att ta vuxet ansvar för erat beteende!!
 
Love // TT

Kommentarer
Postat av: Helena

Ååå så härligt att läsa att det går åt rätt håll ed din lill-prinsessa..barnen kommer i första hand och de ska de få göra, de är i vår famn så kort tid och det vi kan göra för dem det gör vi, vi hönsmammor. Jag har hört ofta, bakom min rygg, hur osocial jag är pga av att jag vägrar fara utan mina barn någonstans, har blivit bjuden på middag, men fick inte ta barn med, då fick det vara, log men bestämt sa "tack, men Nej tack"..har även tackat nej till resor och umgänge för att stötta och finnas för mina barn. Nu har den yngsta tungt så då tacka jag nej till en resa men ska åka på en tillsamans med min son när alla nationella prov är klara, en belöning åt honom för gott arbete och atta han många gånger tvingat sig själv att gå till skolan. Han har kämpat och mått skit. Nu är en psykolog inkopplad, för att få ordning på han självförtroende och bygga upp hans tillit till människor. Mill lilla prins. Så skör och go. Tror du har en lika dan liten princessa...många gånger så har det varit på bekostnad av vänner och släkt som inte förstår, när för att deras barn "alltid haft det lätt" i skolan och med kompisar...dom fattar inte vilken kamp det är när ens barn redan vid 9 års ålder hatar skolan...när man 4 år senare upptäker dyslexi och då har han misslyckats redan 1000 ggr...osv...nä sortera och ge ett leende bara när dessa människor tor de förstår...för de gör de inte....barnen går först!!! Kram fina vilka kämpar ni är båda två...varje dag...varje stund..så vet man att allt man gör hjälper i det långa loppet...det är det som betyder något. KRAM

Svar: Tack för alla kloka, fina ord underbara du <3 <3 <3 Kramar <3 <3 <3
TebbeTott

2016-04-22 @ 08:18:11
URL: http://minkonstochjag.blogspot.com
Postat av: Carina

Stor kram till er båda 💕

Svar: kram tillbaka <3
TebbeTott

2016-04-22 @ 08:44:44

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0