När man egentligen borde sova...
Hello all!! :-)
Jag hann inte mer än skriva mitt positiva inlägg igår, så tog kvällen en hel omvändning och slutade med tårar och mediciner...
Lite som livet är mest...heaven and hell... ;-)
Idag har det varit en hård, tung dag som jag tack och lov lyckades vända och de sista timmarna var jag tillbaka till lugnet och glädjen.. Med viss hjälp utifrån kan väl tilläggas.. ;-)
Just nu står jag inför jobbiga beslut...
Att välja bort lite av det roliga...för att orken inte finns där...
Jag vet att jag måste...men jag vill inte!!
*stampar tjurigt i golvet och blänger ilsket mot smärtan som bara förstör hela tiden!!*
Är dock förevigt tacksam för de fina nära, som finns där när jag faller...
Som delar med sej av kloka ord när mina är slut
som hjälper mej hitta tillbaka på rätt stig när jag famlar i snåren
som alltid finns när jag behöver...
Men i slutändan så hänger det på mej...
det är mitt eget jobb att stärka mej själv och hitta glädjen och ljuset igen..
Jag brukar envist hävda att: "Var och en är ansvarig för sin egen lycka!" och igår var jag på en häftig föreläsning med Amelia Adamo som hävdade exakt samma sak... (jo, jag är lite mallig ;-) )
Hon pratade om "Self Compassion" att lyssna till sina egna behov, ta för sej av kakan, våga lämna sin bekvämlighets zon och gav även svaret på frågan i en av mina favorit texter: "Vem ska trösta knyttet?"
Du själv!!
Nu kryper jag ner under täcket och somnar med ett trött leende på läpparna...
Idag blev en bra dag trots allt och snart är det dags att möta nästa...
Love // TT
Kommentarer
Trackback
