När det snöar i augusti...

Halloj!! Är en ensamstående varannanveckasmamma som bloggar om det mesta som händer i mitt liv ...om hur det är att leva med en skrotkropp som sätter käppar i hjulet för mej i både yrkes och känslolivet!! Om mina fantastiska vänner och underbara familj... Om den bästa ungen i världen, min! : ) Och om en massa annat...både stort, smått, viktigt och mindre viktigt...

Resor, fantastiska möten och så den obligatoriska räkningen...

Hello all!! :-)

 

Hittade den här på nätet...

Oerhört träffande beskrivning.

"Du som ändå bara är hemma hela dagarna har ju all tid i världen att..." 

Nja, inte riktigt va... :-)

 

Just nu är jag inne på dag tre i soffan betalandes räkningen sen i helgen...

Men med tanke på hur fantastiskt underbart det var att bara få sitta i ett flygplan igen och byta miljö (det var flera år sen sist), för att inte tala om hur oerhört mysigt det var att äntligen få träffa finaste P irl och krama om henne på riktigt och d e s s u t o m får ta del av ett helt helgseminarium inom person och ledarskapsutvekcling tillsammans med härliga kollegor, så var det lätt värt det!!! :-)

 

Det är ju liksom inte som att jag sitter och kliar mej i huvudet och undrar varför jag har så ont/är så dålig... Jag gjorde ett medvetet val att åka och jag är beredd på räkningen.

Var en hel del nervös innan...hur skulle det gå...? Vad händer om jag blir superdålig..? Tänk om jag rasar i hop framför en massa folk.. Jag har ju ingen nära vän/familjemedlem som kan plocka upp mej och leda mej hem...

Men så bestämde jag mej för att det får gå helt enkelt.

I värsta fall får jag väl ligga på hotellrummet då.

 

Och det gick ju.

Vi hade ju skapat så pass bra förutsättningar som möjligt...

Se till att det fanns vägg/stolpar överallt där jag skulle sitta så jag kunde luta huvudet och därigenom vila nacken.

Kort (typ 50m) promenad avstånd från hotellet till seminaritet eller restauranger.

Tid för vila mellan passen... osv..

 

Det funkade...

Men buken och nacken bråkade mer än vad jag var beredd på...

Söndag morgon fick jag såna kramper att jag trodde jag skulle behöva bäras ut från hotellet... Efter ett par timmar släppte det värsta och dagen gick hyffsat fram till flygbussen..tiden efter det var allt annat än rolig.

Då hade nacken och kroppen definitivt fått nog.

 

Migrän, illamående, yrsel, svettningar, svimningskänslor, desorientering om tid och rum etc...

Jag var långt ifrån kaxig just då och har aldrig någonsin längtat hem så mycket... Och det var många timmar hem... Nu löste jag ju det, för vad var alternativet? Och en fin vän kom och hämtade mej på flygplatsen hemma (skulle eg vänta där i ca 2h tills mina vänner landade så jag kunde åka hem med dom, men ville hem så fort som möjligt), tack godegud för det!

 

Jag är rätt kaxig nu, så här i efterhand, att jag klarade det. Men jag kommer aldrig mer att boka en sån resa ensam. I det skick jag är så är det inte riktigt säkert att resa själv. 

You live.

You learn.

 

Men då jag bokade så sent så fick jag ta de tider som fanns...

Eller stanna hemma...

Och det ville jag ju inte så..

 

Men åh så underbart att få möta våren!!

 

Bo på hotell och äta hotellfrukost!

Dessutom med glutenfria alternativ! :-)

 

 

Och att äntligen få krama om finaste P!! <3

(jag fick inte ta bild på henne utan solglasögen, vilket är lite synd då hon har jättevackra ögon. <3 )

 

Efter ca 3 sekunder så pratade vi som om vi känt varandra större delen av livet.

Vi är rätt lika... I det mesta..

Vänner som henne växer definitivt inte på träd och jag är oerhört tacksam att våra vägar korsats.

Vi är lika förtjusta i god mat och dryck

(dock bara vatten för mej denna gång... Nästa gång vi ses hjärtat så ska jag inte vara full av medicner, då ska vi absolut dricka vin. <3 ),

så vi lunchade och brunchade i flera timmar. Och när det var dags för desserter så satt vi och nynnade av lycka båda två...haha..

 

Men hade ni varit där så hade ni förstått oss:

 

Träffade även massor av andra fina människor. Blandannat så tog sej I-K sej tid att åka (ner?) till Göteborg och möta upp. Kul! :-)

Ja, hela helgen var fylld med spännande möten som jag kan leva på länge! :-)

 

Just nu så slutar prinsessan skolan, men hon skulle följa med en kompis hem idag, så jag får inte tillbaka henne förens strax före sju ikväll... Roligt med kompisar! Speciellt roligt med denna kompis som är en superfin tjej! <3 Men jag och prinsessan var överens om att imorgon skulle det bara vara jag och hon, då pappa veckan börjar på fredag.

 

Själv så ligger jag på sedvanlig plats i soffan och hoppas att det kan sluta blåsa snart så jag kan njuta i solen på balkongen en stund...

Snart, snart är den ljuvliga värmen här. S o m jag ska njuta! :-)

 

Take care!!

Love // TT

 

 

 

 

 

 

 

Kul att du tänker då positivt trots det du gick igenom i helgen och att du börjar repa dig lite grann med bla längtan efter solen mm / kram
Ps är strax klar på lassa,klar vid 1500 tiden ds

Ja, om min kropp då vill så blir det den 27 o 28 maj sista behandlingarna , sen några månader innan kroppen böjR bli återställd någorlunda( säger sköterskorna) sen blir det ju ett par operationer oxå , dels brocket samt att ta bort venporten/ kramis

Det var underbart, fina T! 💙
Nu får du vila dig i form så hoppas vi på dejt i norr nästa gång.
Kram!!

Du är en sann förebild finaste syster! Tänk att du fixade det! Så kul även om du nu får "betala" för det så gjorde du det faktiskt! Yeey you!! <3