Änglar, finns dom...?
Hello all!! : )
Dagens snack på rehabprylen handlade om rätt tunga grejer...bra, men tunga... Så dagens pyssel blev att göra änglar, för att änglar står för hopp...
Och då jag bestämt mej för att dela med mej av a l l t pyssel vi gör där... ä v e n det jag är mindre stolt över, så kommer mina fina änglar här:
Jag tycker dom är rätt söta i sin enkelhet... Haha..
Då jag inte orkade stå upp, så halvlåg jag i en stol och gjorde dessa i famnen...det gick det med... : )
...men vad säger ni...finns det änglar??
En sak är då säker, det finns en heldel skrattänglar omkring mej!! Då kroppen tagit ytterligare en vändning och dragit på sej ett ryggskott, så kände jag mej allt annat än stor i em.... Men bästa mamman handlade lite mat åt mej och finavännen hämtade upp mej (då jag inte riktigt är körbar just nu) så vi kunde se hockeyn hemma hos honom med en annan vän. Och med dom har man aldrig (och då menar jag a l d r i g) tråkigt!!! Så det blev en rätt bra kväll iallafall... : )
För mej är humor det absolut viktigaste verktyget för att kunna hantera livets käftsmällar... Finns ingen bättre smärtlindring än att skratta!! Nu har jag ju inget behov av att omge mej av clowner (tycker inte ens att clowner är roliga) eller att skratta dygnets 24 timmar, men minst ett gapskratt/dag är ett bra recept... : )
Jag tränar mej rätt mycket i att lära mej nya förhållningssätt till det mesta i livet...
Att vara stark och oberoende i en tvåsamhet...
Att vara ensammen och tillsammans på samma gång...
Att revidera och sen revidera ytterligare...det blir a l d r i g som man tänkt sej... Och att lära sej att det är okej det med...
Att ta hänsyn utan att utplåna mej själv...
...ingenting jag är superduktig på...men det sägs ju att övning ger färdighet så... : )
Nu är det dax att krypa under täcket och hoppas på en natt med läkning...
Take Care!!
Love // TT
Kommentarer
Trackback
