Det här blev ju lite konstigt...
Hello all!! : )
Surade ur för att senaste blogginlägget försvann och sen har jag inte haft inspiration att blogga...
Är hemma hos mr underbar sen i fredags och här är det alltid mysigt att vara, men jag har, trots det, definitivt mått bättre...
Kroppen forstätter bråka och det har nu börjat sätta sej på humöret... Jag är trött, sliten och utan perspektiv mellan varven... Jag tar lätt åt mej och känner mej osäker på mej som person, och det är inte en ok känsla!! Jag som jobbat som en tok senaste året för att komma på fötter... Antar att det är normalt att halka efter när kroppen bråkar så mycket som den gör...men ok är det inte..
Jag har pratat med mina handläggare på fk och af och dom vill inte att jag fortsätter på rehabprylen... För att jag blivit så pass mycket sämre... Och det är väl bra. Men jag trivdes i den miljön, jättemycket. Allt handlar ju dock om pengar, och kommer det inte leda till något, så är det inte värt det för dom. Och ingenting är värt att jag hamnar i medicinträsket igen... Men det blev konstigt och tomt...
Sen är det såklart mindre kul att få verkligheten slängd i ansiktet... Det är ju ingen överraskning att jag inte orkar så mycket.. Men då man varit sjuk så pass länge och har vardagen anpassad efter min förmåga, så är det lätt att tro att jag är lite piggare än vad jag är... Ställ upp mej bredvid andra människor så märker jag hur risig jag faktiskt är.. Den mildaste varianten av arbetsinriktad rehab och jag orkar inte ens d e t...
Nå, it is what it is... Bara att acceptera och gå vidare...
Nu har jag en massa läkarkontakter att "se fram emot", en härlig mängd intyg som ska författas och provtagningar som ska göras... tjoho!!
...nå, ett steg i taget.. Avklarat fyra jobbiga samtal redan idag, så I´m on the case... : )
Men jag kommer att sakna fina, mysiga stämmningen på sinnenasateljé (rehabprylen)..det är då ett som är säkert...
Nu ska jag ladda för att börja författa en massa härliga beskrivningar om min situation. Man känner sej alltid så oerhört upplyft efter att ha djupdykt i sjukdomar och skit... not! Måste se till att jag har en belöning redo när jag är klar. : )
På återseende!!
Love // TT
Kommentarer
Postat av: henry
Ja många kramar/pa
Svar:
TebbeTott
Postat av: Cia
Tråkigt att det inte gick att fortsätta :-(
Bra att du tar tag i det direkt och redan gjort bort några samtal fast det nyss varit lunch.
Du kämpar på bättre än många andra skulle gjort i din situation.
Ja att skriva sådana beskrivningar kräver en bra belöning efteråt!!
Stor stor kram kusin <3
Svar:
TebbeTott
Postat av: Mona
Styrke kramar finaste tebbe <3
Svar:
TebbeTott
Trackback
