Man slutar aldrig att förvånas...
Hello all!! : )
Det här med bloggandet är lite halvsvårt att hinna med mellan varven på sommaren... Jag GÖR ju en massa hela tiden... Framförallt så socialiserar jag en hel del... : ) Sömnen har jag nästan helt prioriterat bort den sensate veckan vilket k ä n n s nu kan jag meddela... Ser nästan dubbelt... Haha...
Nu till dagens funderationer...
Jag sprang på en kompis just som var milt sagt upprörd... Detta med förtal, skitsnack och falskryktesspridning.. låter det bekant?? Vissa människor verkar verkligen inte ha bättre saker för sej än att leka gödselspridare..!!?? Är dessutom extremt tröttsmat att behöva ifråga sätta allt hela tiden... Varför berättar den här människan det här för mej..? Finns det något eget intresse..? Vad är rimligheten att det faktiskt är sant..?
Det förvånar mej minst lika mycket som ett annat samtalsämne jag hade med en bekant igårkväll... Varför man ljuger om sej själv?? Och så till den mildagrad att det är omöjligt för sanningen att inte uppdagas... Hur tänker man??
Det är ju lika korkat som att söka jobb som kärnfysiker om du är snickare... Du kan liksom inte bluffa dej igenom den... *suckar*
Å så till den tredje saken som förbluffar mej... Människors ambivalens... Jag har en hel del singel vänner runt omkring mej just nu och det verkar vara ungefär samma för alla... Ena stunden är det jättekul att ses, nästa stund är det som om dom vore främlingar... Det må ju vara, man kan ju tappa intresse...det var inte vad man förväntade sej osv... Men sen!! Då är det på helt plötsligt igen och allt är så bra... För att sen bli...ointressant..? För att sen bli... Ja, ni fattar!!
Vad är grejen!!??!! Varför är det så dj*a svårt att säga vad man vill?? Om man bara vill ses ibland...men så s ä g det då!! Man behöver ju inte behandla folk som luft bara för att man inte var kelsjuk just den sekunden...
Det här beteendet verkar vara så vanligt att när folk väl s ä g e r exakt vad dom vill så tas dom inte på alvar... *suckar ännu djupare*
Tänk om alla bara kunde hålla sej till sanningen, så enkelt allt vore!! Även om sanningen inte alltid är vacker, så då tusen gånger hellre det än alla dessa lögner...
En av dom bästa låtar som någonsin gjorts med ämnet "om sanningen ska fram..." : )
För visst är det så här det är...? : )
Jag tycker personligen den här varianten är, om inte bättre, så ärligare: (Ska uttalas på jämtländska)
"-Bli du mä hem eller tyck du jag e äcklig??"
"-Jag tyck du e äcklig, men nog bli jag me hem ändå!!" ; )
...eller kanske ett mellanting...? Vad säger ni?? : )
Take care!!
Love // TT
Kommentarer
Postat av: LaRunka
appappappapp, jag jobbar ju som bekant som snickare men har länge funderat på att sadla om till kärnfysiker.
Svar:
TebbeTott
Postat av: LaRunka
nä
Svar:
TebbeTott
Trackback
